Of course there were also 25 red roses. Actually Nga likes pink roses better, but I thought I’d be a bit traditional.  对不起美女，下次我会买粉色的哦！ The writing on the cake is also in traditional Chinese, because it looks better…

I had originally planned to propose while dangling from a hot air balloon with fireworks exploding all across Hong Kong island, or something similarly extreme. However, this was a bit difficult to arrange and wouldn’t really have surprised Nga anyway because I am a bit crazy (ask about her 22nd birthday). Instead, I opted to propose in the hotel room in the morning, guessing that at least she wouldn’t expect that. Having helped Nga eat some cake I hid in the bathroom for a very long time to put on my very special proposal outfit that I had prepared in Sweden.

这么帅！ I’d marry me! While Nga was getting ready I prepared the ring, which I had ordered online from the US and picked up at a local FedEx office the day before. So then we sat together in this green chair and I gave a rather long and mostly improvised speech which ended with 我爱你。生日快乐。嫁给我吧！ (I love you. Happy birthday. Marry me!) and a ring. I’ve already given away the ending in the title, but it looked a bit like this:

Clearly this is a reinactment as I’m wearing the wrong clothes. Also, Nga should have some tears of joy in her eyes and I should look a lot more nervous. Quite to my surprise, Nga said she had a condition. Asking me to close my eyes she pulled out a ring of her own from the very drawer you see in the picture. Apparently, she was planning to propose herself should I have failed to do so. Apart from being a very pleasant surprise (I said yes) it was also very convenient, because I hadn’t bought a ring for myself (which is otherwise common in Sweden). I don’t have very good pictures of the rings, but I do have a very good picture of us.

The wedding is in Hanoi on the 19th of June 2010.

The three candidates were microformats, microdata and RDFa. We began with plain HTML:

<p>
  I'm Philip Jägenstedt at
  <a href="http://foolip.org/">foolip.org</a>.
</p>

The simple task at hand is to make my name and homepage machine-readable using each of these formats. What follows is a more elaborate version of the reasoning we went through while evaluating the strengths and weaknesses of each alternative.

Microformats

<p class="vcard">
  I'm <span class="fn">Philip Jägenstedt</span> at
  <a class="url" href="http://foolip.org/">foolip.org</a>.
</p>

Microformats are “a set of simple, open data formats”, i.e. predefined vocabularies under centralized control. In this example I’ve used the hCard microformat. One “feature” of microformats is that it is valid HTML 4.01/XHTML 1.0, which is why the class attribute is used in novel ways. Although HTML 4.01 mentions that class may be used “for general purpose processing by user agents” it’s normally only used “as a style sheet selector”, i.e. for CSS. What this means is that we are working in a single global namespace which is already polluted with all the CSS class names ever used.

The only thing that distinguishes microformats from random CSS classes is the tree structure. This structure is quite a limitation though, because it means that you have to find or make a common ancestor element to all of the data in a single hCard. For a data interchange format, it all seems insane and simply too brittle. Emil put it rather bluntly when he tweeted:

Microformats. Pile of shite that just increases our systematic technical debt.

Still, I have great respect for some of the people behind microformats and the down-to-earth philosophy. They openly state that microformats aren’t “infinitely extensible and open-ended” or “a panacea for all taxonomies, ontologies, and other such abstractions”. As microformats was never intended to solve our use case it is no surprise that it really doesn’t.

Certainly anyone can use class="foo" to mean anything they like without going through the microformats process – such data formats are cleverly called poshformats (Plain Old Semantic HTML). All things considered though, the whole approach seems outdated and I hope it won’t still be around 5 years from now. Microformats has shown the need for HTML-embedded machine-readable data, now let’s find a better solution.

RDFa

To understand RDFa you first need some understanding of RDF. The RDF model is basically a somewhat roundabout way of describing graphs using subject-predicate-object triples. An example is the best way to illustrate:

This graph represents me, my name, my homepage and the relationships between them. I’m using the FOAF vocabulary because it already has the concepts of “name” and “homepage”. In N3 syntax this corresponds to these two triples:

@prefix foaf: <http://xmlns.com/foaf/0.1/> .
<#me> <foaf:name> "Philip Jägenstedt" .
<#me> <foaf:homepage> <http://foolip.org> .

Everything in <brackets> is a URI and because URIs tend be long prefixes are used: <foaf:name> actually means <http://xmlns.com/foaf/0.1/name>. I’ve used #me to represent myself, but this should really be resolved to a full URI.

As you can see, the subject is #me in both statements. The relationships in the graph are the predicates, i.e. foaf:name and foaf:homepage. The object is either another URI or a string literal. Adding RDF triples equates to adding more nodes and relationships to the graph. This is general enough that you can model almost anything you want with it.

Back to RDFa. The “a” refers to how attributes in XHTML are used to serialize RDF:

<p xmlns:foaf="http://xmlns.com/foaf/0.1/" about="#me">
  I'm <span property="foaf:name">Philip Jägenstedt</span> at
  <a rel="foaf:homepage" href="http://foolip.org/">foolip.org</a>.
</p>

The use of XML namespaces here is a bit odd. Prefixes in XML are used on element and attribute names, but here it’s only used in the attribute value. These are actually CURIEs, another URL shortening scheme. Jeni Tennison recently wrote an excellent post about the use of prefixes in RDFa which I encourage everyone to read. I also chatted briefly with Henri Sivonen about the problems with xmlns and would recommend reading his mails on those issues.

If we return to RDFa syntax for a bit, notice how property, rel and rev are used for the exact same purpose (setting the predicate) in different contexts. The intention was probably to mimic existing practices such as rel=”next”, but the net result is just more room for confusion. While I won’t claim that it’s just too hard I certainly think it could have been simpler without loosing much expressive power.

RDFa began in the now discontinued XHTML2 WG and seems strongly rooted in the Semantic Web (now Linked Data) community and that stack of technologies and tools. It was later made into a module for XHTML 1.1, but there is no W3C-sanctioned way of embedding RDFa in plain HTML. Getting into HTML5 would guarantee RDFa’s survival in the web ecosystem, so its proponents approached the WHATWG/HTML WG suggesting that RDFa be included. There was much heated discussion, the drama of which was my sole source of entertainment for weeks at a time. I’ll again refer to Jeni’s summary of the clash of priorities and “fruitless discussion”. I particularly want to emphasize this conclusion:

It’s just not going to happen for HTML5

I don’t hate RDF(a). I can certainly see the appeal of the RDF model after taking the time to understand it. It may just be a very verbose way of describing graphs, but as a data interchange format it seems to do a good job. However, being able to express arbitrary RDF in HTML in a compact way is not an actual use case for most web developers. If it’s possible without added complexity that’s fine, but HTML is not a triplestore.

Microdata

As a result of gathering use cases and other input from the big RDFa discussion, suddenly one day HTML5 microdata section sprung into existence along with a very long announcement to the WHATWG list from Ian Hickson (our editor). Within 3 hours there was a demo and not long after another. This is it:

<p item="vcard">
  I'm <span itemprop="fn">Philip Jägenstedt</span> at
  <a itemprop="url" href="http://foolip.org/">foolip.org</a>.
</p>

This looks very similar to the microformats example, but the new item and itemprop attributes are used instead of class. The model used is nested groups of name-value pairs, where the name-value pairs are given by the elements with itemprop attributes. In other words, it is quite similar to a DOM tree or a JavaScript object.

There are some predefined item types (used above), but it’s possible to use either URLs (http://foolip.org/footype) or reversed DNS identifiers (org.foolip.footype) to define your own types without any risk of namespace pollution. Note however that there are no prefixes or other URL shortening schemes. I don’t think I’m crazy to suggest that services like bit.ly and tr.im have shown a way out of the “long URL” problem. If microdata gains any traction, I think communities will create vocabularies with clever shorthands like http://link.to/the/past, mr.burns or ht.ml5.

Finally, the subject attribute can be used to avoid the “common ancestor” problem we had with microformats by simply referring to the item element by id:

<p item="vcard" id="me">

  I'm <span itemprop="fn">Philip Jägenstedt</span>.
</p>
<!-- stuff -->
<a itemprop="url" subject="me"
  href="http://foolip.org/">foolip.org</a>.

Microdata is quite straightforward and feels much more native to HTML than RDFa. As Jeni explains, microdata can’t express RDF triples using datatypes or XML literals. I’ll also add that using a blank node as object isn’t possible. Other than that, RDF triples can be expressed by using the about type to give the subject of the name-value (predicate-object) pair. Here’s my FOAF example from earlier:

<p item>
  <a itemprop="about" href="#me"></a>
  I'm <span itemprop="http://xmlns.com/foaf/0.1/name">
    Philip Jägenstedt</span> at
  <a itemprop="http://xmlns.com/foaf/0.1/homepage"
    href="http://foolip.org/">foolip.org</a>.
</p>

It is quite ugly, so if there’s any way to make it simpler I’m sure such suggestions are welcome. In general though, it seems like a better idea to use simple microdata structures and map that against a RDF vocabulary if possible. In fact, the spec already defines how to extract some RDF (and JSON) from microdata so I’m sure it’s not difficult to do.

Returning to the “browsable web” (the one I normally work with), microdata has a DOM API that browsers can implement. The prospect of JavaScript having access to the microdata on a page is so exciting that I didn’t want to wait, so I hacked up MicrodataJS to try it out. You can access my name and email in the vcard example as such:

var props = document.getItems("vcard")[0].properties;
var fn = props.namedItem("fn")[0].content;
var url = props.namedItem("url")[0].content;
alert("Name: " + fn + "; URL: " + url);

Unsurprisingly there are some issues with the API which I’ve sent feedback on and expect to be fixed to my satisfaction eventually, but the basic functionality is sound. I imagine scripts making dynamic pie charts from tables, providing page-specific autocomplete suggestions and making shiny animated SVG visualizations of the RDF graphs hidden in the tag soup…

Google is now offering to do usability testing of the microdata syntax to see if it can be improved, so if you have any suggestions be sure to bring those to the WHATWG now.

Summary

The examples I’ve used are overly simplistic and may utterly fail to show the strengths and weaknesses of each syntax. Still, this is my best effort to make sense of the issues at hand and I haven’t intentionally misrepresented any technology or community. I assume that there is much more debate to come before the dust settles on this issue and perhaps I’ll even change my mind after experimenting more with real-world implementation. I leave you with this unambiguous summary of my views:

• Microformats, you’re a class attribute kludge
• RDFa, HTML is not your triplestore
• Microdata, I like you but you need more review

Updates

• Shelley Powers wrote about RDFa and HTML5’s microdata from the perspective of the RDFa/Semantic Web community. It’s quite a different view from mine, so read that before believing my propaganda.
• Following James Graham’s suggestion, I have registered mantic.se for fun reverse DNS identifiers like se.mantic.banana. Mostly for fun, don’t take it too seriously…
• I misunderstood Jeni’s post about expressing RDF in microdata and have fixed that section to be more accurate.

Disclaimer: this post is the result of excess spare time and not part of my work at Opera Software. I know nothing about Opera’s plans (or lack thereof) for microformats, RDFa or microdata.

Oavsett vad den slutgiltiga domen blir kommer den olagliga fildelningen att fortsätta så länge det inte finns bra lagliga alternativ – och så länge lättillgängliga, men olagliga, servrar finns kvar runt om i världen. Att konkurrera mot gratis nedladdning är inte särskilt lätt.

Den som tror att “gratis nedladdning” via t ex The Pirate Bay är så bra att den inte går att konkurrera med kan inte ha provat på det själv i någon större omfattning. Att försäljningen av CD-skivor sjunker beror inte på att fildelning är oöverträffbart utan på att CD-skivor är ett så föråldrat och klumpigt medium i jämförelse. Fildelning i allmänhet och BitTorrent i synnerhet lider av bland annat följande:

• Det tar allt för lång tid att hitta det man söker. I naiva tv-reportage brukar reportern göra en sökning på någon bioaktuell film och imponeras av de många resultaten, men att hitta något längre ut på den långa svansen är sannerligen inte lika lätt.
• Osäker tillgänglighet. Även om man hittat det man söker så finns det inga garantier för att man kommer lyckas ladda ner det inom rimlig tid.

Det finns även punkter där fildelning rent av är sämre (!) än CD-skivor:

• Förvisso gör nätet det möjligt bredda sitt musiklyssnande och hitta sådant som man aldrig skulle ha hittat i en skivaffär på 90-talet, men fortfarande finns det mycket som går att köpa på CD som man inte hittar på nätet. Klassisk musik är typiskt svårt att fildela, men även många kända popartisters singlar (med b-spår) är svåra att hitta annat än på plastskiva.
• I regel så är ljudkvaliteten sämre än på en CD-skiva (undantag: FLAC/Log/Cue). Det duger helt enkelt inte för en digital musiksamlare som vill ersätta CD-skivor och inte bara ha något flyktigt MP3-brus i sin iPod.
• Den mest grundläggande metadata som artist- och låtnamn är ofta felstavad eller inkonsekvent. Komposition, arrangemang och annan information som brukar finnas i CD-häftet finns i stort sett inte i digital form, oavsett källa.

Jag köper fortfarande motvilligt CD-skivor då och då av alla ovanstående orsaker. Det krävs inte mycket fantasi för att se hur man skulle kunna konkurrera med både dessa CD-köp och “gratis” (pengar, inte tid) fildelning. Om någon skulle erbjuda bara en del av nedanstående skulle jag stå på kö med plånboken i högsta hugg.

• Digitalisera artisters komplett diskografier i ett format som är bättre än CD, inte sämre. 320 kbps MP3 är inte OK, det ska vara arkivkvalitet (t ex FLAC) och varför inte högre samplingsfrekvens/bitdjup än CD?
• Digitalisera all den metadata som normalt finns i CD-häftet och gör den sökbar. För en musiknörd vore det guld värt att kunna få svar på frågor som “vilka skivor har gitarristen i band X gjort gästspel på?”. Tänk MusicBrainz fast bättre.
• Gör allt tillgängligt som en riktig webbtjänst där man kan hitta det man söker snabbt med garanterad tillgänglighet.

Kort sagt gäller det att själv erbjuda den mest kompletta samlingen med den högsta kvaliteten på det enklaste sättet. Som av en händelse så är upphovsrättsinnehavaren den enda som skulle kunna erbjuda det idag, då fildelning till sin natur är flyktig och opålitlig. Däremot tror jag inte på något centralarkiv som har allt utan snarare på tusentals webbtjänster och intelligenta sökmotorer för att knyta samman det hela. Det är nya tider nu och det kräver nya tekniska lösningar, men det är faktiskt inte rocket science. “Det går inte konkurrera med gratis” låter mest som en uppgiven suck från en bransch som helst skulle velat stannat kvar på det dåliga 90-talet.

Anyone who has ever tried finding Chinese music on English language file-sharing networks knows that it is a pointless exercise which will fail 98% of the time. Therefore, I will cover only on the Chinese language alternatives and we will be searching using Chinese. This means that if you can’t read any Chinese you’re going to have a hard time following this guide.

As an example in this article we’ll be looking for music by Jay Chou, the unchallenged king of mandopop. If you only know the artist’s “English” name then Wikipedia will usually be of help; from the Jay Chou article we learn that his name is 周杰倫 in traditional Chinese and 周杰伦 in simplified. The distinction between traditional and simplified Chinese is sometimes important, as I will point out below.

Baidu MP3

Baidu is a mainland China search engine with a large number of services and a very strong standing in the local market. One of those services is Baidu MP3, which indexes music files on the web. This might sound illegal somehow but it isn’t and it shouldn’t be under any sane copyright regime. However, western countries’ copyright regimes are increasingly insane and our record labels have gotten used to bullying others into doing as they want. Presumably in order to stay off their radar Baidu MP3 sometimes block searches from outside China. If you’re not in China and can’t find any music when following the below instructions, skip ahead to the proxy section.

Now let’s get down to business. Baidu MP3 is a great place to start when you want quick results and quality is not critical. Go to http://mp3.baidu.com/ and you’ll see something like this:

Just enter the enter the artist name (周杰伦) in the search box. Baidu is clever enough to understand either traditional or simplified Chinese, but the results will always be in simplified Chinese as it’s a mainland service. If you’re only interested in MP3 files, select the “mp3″ option. The search results will look something like this:

From left to right, the colums are:

• 歌曲名 song title (e.g. 青花瓷) – click this to download an individual track
• 歌手名 artist name (e.g. 周杰伦) – browse the artist discography and most popular songs
• 专辑名 album title (e.g. 我很忙) – show the full track listing for the album
• 试听 sample – listen without downloading (not very useful)
• 歌词 lyrics – useful, but Mojim.com is better
• 铃声 mobile ringtone – you probably don’t want this
• 大小 file size – bigger usually means better quality
• 格式 file format – use mp3 for portability, you don’t want wma or rm
• 链接速度 connection speed – the more the merrier

In the simplest case you simply click on one of the songs and start downloading, but you often need to try a few different servers before finding a file of acceptable quality and download speed. The artist and album pages are useful for exploring new artists, but I would advise against collecting full albums from these listings as the files would be of uneven quality and have inconsistent metadata (ID3 tags).

The 歌曲TOP500 (top 500 songs) is also well worth mentioning. The chart is based on the number of downloads and is – due to the service’s popularity – arguably the best measure of what’s hot in China right now. Other useful top charts include 新歌TOP100 (top 100 new songs) and 歌手TOP200 (top 200 artists).

See also Sinosplice for an older Baidu MP3 guide.

Chinese Proxy Server

If you find that you can’t get any search results from Baidu, I would suggest first trying one of the other methods below. However, in the rare case where you really need Baidu, you can still do it no matter where you are geographically. Just like many Chinese netizens use proxy servers to get out of China, we can use a proxy server to get in to China. I’ve been able to use Baidu MP3 using web proxies from mainland China, Taiwan and Korea. Others may work too, so finding and configuring a proxy which works for you shouldn’t take more than 5 minutes.

Do note that the only place where you actually need a proxy is when searching. When downloading you aren’t connecting to Baidu so you can get much better speed if you turn the proxy off. As this requires switching the proxy on and off repeatedly, I suggest using a browser/extension which makes this convenient. In Opera you can use Tools>Quick Preferences>Enable Proxy Servers (or F12+r) to toggle the proxy. Using Firefox+FoxyProxy it seems that you can use a proxy only for mp3.baidu.com, which is even better.

Again, if using a proxy seems like a lot of trouble, just keep reading for some other services which may serve you better.

VeryCD

When I had been in Beijing for only a few days I was at a meet-up for new expats and friendly Chinese. I got on the topic of music with a Chinese guy and he soon suggested that I visit VeryCD. That was in 2006, and VeryCD is still the file sharing portal in China. It indexes files on the eDonkey network and just about everybody seems to use it.

It’s quite easy to use VeryCD: just type the artist name at the top and search away. Unlike Baidu, VeryCD doesn’t handle traditional Chinese very well, so make sure that you’re copying/inputting simplified Chinese or you may not find what you’re looking for. Except for that, the search box is very clever and will even suggest additional search terms as you type.

As an example let’s look for Jay Chou’s 2006 album Still Fantasy – 依然范特西. Searching for 周杰伦 依然范特西 will find the album in both MP3 and APE format, as well as a bonus DVD, karaoke videos, etc. Jay Chou is exceptionally popular so the results won’t always be this good, but you’ll almost always be able to find something. Go to any of those results and you’ll find a box like this:

These are the files you are looking for, but since VeryCD is just a fancy index for the eDonkey network you need an eDonkey client to actually download anything. I recommend aMule for all operating systems except Windows, where eMule might be better. After you’ve installed the client, simply clicking on the links should add the files to your download queue. Usually aMule will be able to find a peer sharing the file in question and start downloading. It’s not always fast, but it will finish in the end if you’re patient. Here I’ve downloaded and extracted the 320 kbps version:

Basically, that’s all there is to it. One nice feature worth mentioning is that VeryCD provides RSS feeds for all pages, including categories and search results. For example, you can subscribe to the Chinese music category or Jay Chou search results, which is very useful for staying up to date with very little effort. Paradise for the music fanatic!

Kad

Now that you have aMule/eMule installed, there is another method well worth mentioning. Kad is a distributed network for indexing and searching eDonkey files. If you can’t find what you’re looking for on VeryCD, try using aMule/eMule to search in the Kad network. In the search view, select type “Kad”. You also need to pay attention to traditional/simplified Chinese as there is no automatic conversion. I suggest doing one search in traditional and one in simplified to cover all the options.

Here I’ve found a karaoke (KTV) version of a song I like. Even for things that you can find on VeryCD, searching the Kad network will sometimes give you better quality or alternate versions. If you find an album in both a mainland version (大陸版/大陆版) and a Taiwan version (台灣版/台湾版) get the Taiwan release as mainland releases are often bastardized by removing/renaming tracks to please the censors. Hong Kong versions (香港版) sometimes contain Cantonese bonus tracks, which might be nice.

Recommendations

You shouldn’t have any problem finding music now, but if you don’t know where to start I can recommend a few of my favorite artists:

• Mayday/五月天 is a Taiwanese rock band who perform in both Mandarin and Min Nan dialect. I am ridiculously fond of their song Rainbow/彩虹 from the album People Life, Ocean Wind/人生海海.
• Jay Chou/周杰倫/周杰伦 is extremely popular, but his style may take some getting used to. New album Capricorn coming out October 9!
• Wang Leehom/王力宏 is a successful Taiwanese American artist who also starred in Ang Lee’s Lust, Caution.
• Michael Wong/光良 is a Malaysian Chinese singer who specializes in love ballads. His newer albums are only so-so though.
• Eason Chan/陳奕迅/陈奕迅 is a Hong Kong artist with a nice voice. I especially like his 2007 Mandarin album Admit It/認了吧.
• Faith Yang/楊乃文/杨乃文 is a Taiwanese singer with a good voice, good songs and none of the painfully “cute” image that most other female Chinese artists have. I think of her as Taiwan’s Alanis Morisette, but as I don’t really like Morisette the comparison only goes so far…

The list could go on, but if you don’t trust my taste in music (who would?) do have a look at Baidu’s top 200 artists to see what people in China are listening to instead.

Tagging

The variations in character encodings, translations, romanizations, mixture of traditional and simplified Chinese and plain errors that you can find “in the wild” makes it necessary to clean up the tags (metadata) of your files. Unless you do this it’s going to be a mess when you want to play your music in a player which uses the tags to sort things (as many portable players do). The best tool for consistent tags that I know of is MusicBrainz, even though far from all Chinese music is in the MusicBrainz database. Still, it is better than trying to fix everything by hand and you’ll probably want to use it for all your non-Chinese music anyway.

That concludes this guide. I hope that it makes sense and that it will be of use.

Karaoke is possibly the best social activity ever (五月天 – 彩虹)

På TV är det paneldebatt, Anna Petersson från stoppafralagen.nu verkar bra…

It’s the Tower of Hanoi

Halong bay is beautiful

Em đẹp lắm!

Waiting for the MRT

The first stop was obviously Orchard Street where Nga was shopping for clothes while I was primarily looking for Chinese music and books. My expression when I laid eyes on the 3-story HMV store is rather telling (taken covertly, I can’t fake this kind of stupid).

Is this heaven?

I spent many hours in the Chinese section and eventually bought some of my favorite albums by artists Mayday (五月天), Jay Chou (周杰倫) and Eason Chan (陳奕迅). At Kinokuniya I bought a traditional Chinese-English dictionary which I’ve been wanting for a long time (and couldn’t find in Beijing).

Looking at dictionaries

Nga was equally successful with the shopping agenda…

Pretty woman, walking down the street

The above picture is taken on Sentosa, the gimmicky theme park island where we spent half a day. It’s clearly intended for a younger audience, but what made it all worth the trip was seeing two Buddhist monks wearing 3D glasses riding the “Extreme Log Ride” simulator… (sorry no pictures)

One major point about going to Singapore was to be able to see John Woo’s Red Cliff (赤壁) and that was not a disappointment. In Singapore it shows with both Chinese and English subtitles which is necessary as parts of the dialogue are in incomprehensible (to us anyway) classical Chinese. It’s one of few movies where Nga hasn’t fallen asleep and we recommend it to everyone! I’m eagerly waiting for part 2 which is supposedly coming in January 2009…

Everyone has to eat, which I happen to enjoy doing. At a restaurant called 麵麵俱到 I ate the best dumplings I have ever tasted: vegetarian open-mouthed dumplings (開口素餃).

The best dumplings I have eaten

I’ve never eaten meat dumplings, but these dumplings were so good that I came back to eat them a second time. I asked the waiter about the origin of this kind of dumpling and she said it was something they had just made up. In passing she listed the ingredients, including eggs… I had actually thought it was ground tofu since it neither tasted like eggs nor had any visible yolk. The upside is that I won’t have to go back to Singapore just for the food. The perfect vegan dumpling has yet to be found.

In summary, we had a wonderful time in Singapore, but it’s nice to be back in Hanoi too. About Vietnam, I promise that some pictures are coming before I go back to Sweden…

瑞典可能即将变成了法西斯国家，谢谢中国网友对FRA法律的关注

via shi zhao’s shared items

Jag undrar hur (v) kommer driva ett avskaffande av FRA-lagen efter valsegern 2010. Det är ett måste för ett förnyat förtroende från min sida, så jag vill gärna veta hur ni prioriterar frågan.

Antalet svar var över förväntan och budskapet var entydigt. Jag har inte förvarnat om att jag skulle publicera deras svar, men tror inte att någon misstycker. Särskilt intressanta delar är markerade med fetstil.

Eva-Britt Svensson

Lika stort engagemang som vi lagt på att stoppa FRA finns naturligtvis kvar även efter att riksdagen tagit beslutet. Lagen blir inte mer rätt för att majoriteten beslutat. Det är det som är det viktiga i vår grundlag att beslut kan omprövas av en annan majoritet. Och jag kan också passa på att säga att det är min grundprincip när det gäller EU-medlemskapet. Där skrivs politik in i grundlag/fördrag och kan inte ändras efter ett val.

Jag ska också säga att eftersom beslutet så nyss tagits i riksdagen så har inte den nyvalda partistyrelsen eller riksdagsgruppen formellt tagit beslut att upphäva lagen efter 2010 men jag är helt övertygad om att alla har samma uppfattning att frågan har hög prioritet. Det handlar om integritet, mänskliga rättigheter och allt som (V)i har sagt i debatten före beslutet.

På samma sätt som vi även i EU-sammanhang röstar emot alla förslag om ytterligare övervakning, typ datalagringsdirektivet.

Lagen är en skam och arbetet mot den fortsätter!

Vad gäller mig så är den saken helt klar! Jag har inte pratat med mina partikamrater i partistyrelsen om detta men för mig är det självklart!

Jag har själv arbetat på FRA och vet hur det resoneras där och just därför är ett avskaffande av högsta vikt.

Anna har bloggat om FRA flera gånger.

Svaret är ja, vi kommer att driva ett upprivande av lagen.

I och för sig är det enkelt för mig att idag prata om vad jag (v) skall göra om vi är regeringsmedlem eller parlamentariskt underlag för regering.

Men just den här frågan väger tungt både för partiet (se bla Alice o Mariannes Bergs senaste KU anmälan) och för mig personligen. Jag har ingen som helst problem att lova att vi aldrig stödjer en sådan lag. Som jag ser det kan vi få någorlunda stöd av mp, men den stora frågan är vad s gör.

En sån här lag skulle inte ha kunnat antas om s varit tillsammans med v o mp (och jag tror delvis det var anledningen till att den tidigare s regeringen inte försökte driva igenom ett liknande förslag). Däremot kan jag i nuläget inte garantera mer än vänsterpartiets röster (troligtvis även mp och ev en eller två fp ledamöter om de blir omvalda). Om socialdemokraterna är beredda att riva upp lagen så är det enkelt att göra det – efter en valseger 2010 – vänsterpartiet vill det stenhårt.

Ja, som du kanske har sett så har vi uttalat oss i frågan, dels i själva debatten när det till sist klubbades igenom i riksdagen och dels via vår ordförande Lars Ohly – en KU anmälan är också gjord (kan vara intressant att se vad vi sagt där).

Exakt HUR vi kommer driva frågan när vi får en vänstermajortitet efter valet 2010 kan jag inte svara på. Vi kommer så klart driva frågan i ett eventuellt regeringssamarbete. Att ett upphävande av lagen är prioriterad är ett som är säkert.

Jag vet inte riktigt vad du menar med “hur” vi ska driva avskaffandet av FRA-lagen. Rent lagtekniskt är det ju väldigt enkelt och eftersom (s), (v) och (mp) av allt att döma är överens borde det gå rätt snabbt efter en majoritetsskifte. Att det sannolikt finns lite olika uppfattningar inom (s) – observera dock att Bodström och på hans tid justitiedepartementet hela tiden var emot; det var Leni Björklund och försvarsdepartementet som ville ha FRA-lagen! – gör att det är viktigt att det finns en aktiv opinion också utanför riksdagen.

Sen är det ju en annan sak vilken NY lagstiftning som kan behövas på området, sådant kan ju vara betydligt knepigare att arbeta fram. Här får du vända dig till vår riksdagsgrupp för bättre information.

Som Du kanske redan vet är jag nyinvald i som Ersättare i Partistyrelsen. Det innebär att jag inte kan tala i partiets namn då vi ännu inte har haft något möte. Emellertid. Följer Du debatten ang. FRA-lagen så är det utan tvivel var partiet står. Ingen FRA-lag. Jag utgår från att vi skall riva upp den vid ett maktskifte. Det kommer i alla fall jag verka för. Problemet verkar vara att socialdemokraterna slirar en del i sin hållning. Det gäller alltså att skapa opinion för ett avskaffande av lagen i dess helhet. Jag får återkomma i frågan den kommer säkert att ta en del debattid under de närmaste året.

Vi har inte diskuterad frågan än i partistyrelsen, men står det till mig kommer vi att avskaffa den omedelbart. Partiets motstånd i dag är entydigt – och kommer också att vara det i framtiden!

Hoppas at vi kan få Soc.dem. och Mp med på det.

Vänsterpartiet ser FRA-lagen som en oerhörd kränkning av den enskildes rätt till privatliv och integritet – den nytta som lagen sägs göra är mycket ringa jämfört med den skada den kan göra. Därför är det en självklarhet för oss att riva upp lagen omedelbart vid en valvinst – se gärna www.vansterpartiet.se

Vi har inte hunnit diskutera frågan i Partistyrelsen men mitt förslag om det kommer att vara en intensiv opinionsbildningskampanj och folkomröstning för att kunna få riksdagen att avskaffa FRA-lagen.

Vänsterpartiet kommer självklart att kräva att FRA-lagen i sin nuvarande form avskaffas efter nästa val. Vi har hela tiden varit emot den här massavlyssningen, och vi har inte ändrat uppfattning bara för att den nu röstats igenom av den borgerliga majoriteten. Så du behöver inte oroa dig för var vi står. Den svåratse uppgiften blir att få socialdemokraterna att gå med på vårt krav. För det krävs att vi blir ett större parti med mer inflytande – vilket vi ska göra allt för att uppnå. Och det krävs att engagerade medborgare fortsätter att visa vad de tycker om FRA-lagen och sätta press på övriga partier – det hoppas jag att du och alla andra kommer att göra!

Vänsterpartiet tänker prioritera avskaffandet av FRA-lagen, det löftet kommer vi självklart att hålla. Men hur vi tänker att prioritera frågan har vi inte ännu diskuterat. Den nya partistyrelsen, som valdes i Norrköping för två veckor sedan, har sitt första sammanträde nu på fredag. Utöver val till Verkställande utskott mm kommer också aktuella politiska frågor att diskuteras, så FRA-lagen kommer säkert upp då. För närvarande har jag svårt att ge ett mer uttömmande svar, hoppas detta räcker, annars får du återkomma!

Vi har gått ut med att vi vill riva upp FRA efter valet, så det är en pririterad fråga. Det känns oerhört ångestfullt att vi fått en sådan massövervakning där människor övervakas utan brottsmisstanke, vart är vi på väg… Vilket samhälle skapas med en sådan lagstiftning det hela är ofattbart tycker jag. Vänsterpartiet har KU anmält FRA till KU eftersom den bryter mot grundlagen.

Ulla har också bloggat om FRA.

Som du vet så var Vänsterpartiet emot införandet av FRA-lagen och jag
skall i egenskap av Partistyrelse-ledamot verka för ett avskaffande efter
vår valseger år 2010. Jag upplever att partiet står enat i frågan.

Jo, vi har sagt att om vi får majoritet ska vi riva upp beslutet. Lars Ohly har sagt offentligt att vi ska göra det om vi får majoritet i kommande val, 2010.

Som du säkert vet röstade V nej till lagförslaget i riksdagen. Efter en valseger 2010 för det rödgröna blocket så ser jag det som en självklarhet att lagen ska avskaffas, eftersom även s och mp röstade emot förslaget. Den typ av övervakning som FRA-lagen innebär är inte förenlig med krav i fråga om skydd för den personliga integriteten som följer av regeringsformens och Europakonventionens skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna. Det bör därför inte råda några tvivel om att avskaffandet av denna lag blir en prioriterad och tämligen lätthanterlig fråga för den nya majoriteten efter 2010.

Lars Ohly har givit mig i uppdrag att svara på din fråga eftersom jag jobbar med försvar- och säkerhetsfrågor på Vänsterpartiets riksdagskansli.

FRA-frågan är en viktig principiell fråga för Vänsterpartiet och vi kommer definitivt driva kravet på att lagen rivs upp när vi kommer i regeringsställning.

Jag har inte i skrivande stund koll på om partiet centralt har sagt ngt om detta. Jag skulle dock bli förvånad och besviken om inte V driver kravet på att avskaffa FRA. Jag är numera medlem av partistyrelsen och första mötet är nu den 27 juli. Det kommer säkert att diskuteras då. Jag är tyvärr inte med på detta första möte men kommer att delge de andra min synpunkt. Jag har också fått påringning från enskilda (alla lite yngre) med samma krav som du. Jag personligen prioriterar frågan högt.

Efter att ha läst alla mail är jag ganska hoppfull och skulle allt falla i glömska så ska jag plocka fram de här svaren igen och fråga vad som hänt. Det är första gången jag hört att Anna Hövenmark arbetat på FRA, den erfarenheten vore intressant att höra mer om i den debatt som nu pågår. Nytt är också Mats Einarssons påstående att Bodström hela tiden varit emot lagen, vad är rätt och fel här egentligen? Sossarna tycks alltjämnt vara det största orosmolnet, det vore väldigt skönt med klara besked om hur de tänker hantera frågan…

Den 16:e september planeras en demonstration för att välkomna förrädarna tillbaka till jobbet. På stoppaFRAlagen.nu finns mer näring för gräsrötterna.