Feeds:
Posts
Comments

Posts Tagged ‘Kina’


以上的banner来源为Plod(经由doubleaf)

5.12地震发生后我天天看新闻报道,看遇难者人数不断增加。在遥远的瑞典我能做的不多,我只能说一声祝福并且为灾区人民捐一点钱。祝福四川,祝福中国!

Det är snart en vecka sedan jordbävningen i Sìchuān (uttal) och antalet döda uppskattas överstiga 30 000. Kina-vännen Blogge har reagerat på den svenska rapportering kring katastrofen och visat upp den blodiga verkligheten. Svenskar som vill donera pengar kan göra det via Röda Korset. Välj “Kina – jordbävningens offer”.

Read Full Post »

Alla talar svenska: en noll två!

Efter begäran av ingen mindre än min mor översätter jag mitt kinesiska mästerverk till svenska. På tunnelbanan är de stora gubbarna formade som tecknet “stor” () medan den lilla har formen av tecknet “liten” (). Det hela är förstås en omvänd parodi av mitt dagliga liv här i Beijing.

Read Full Post »

Hur ser ett kinesiskt tangentbord ut?

Min mammas kollega Johan Öjeheim har gått och funderat på hur ett kinesiskt tangentbord ser ut. Är det 30 meter långt? Har det 30 000 tangenter? Har kinesiska datoranvändare jättelånga fingrar? Nej, tråkigt nog ser tangentborden här ut precis som i Sverige. Skulle det finnas en tangent för alla de vanligaste tecknena skulle det behövas runt 2 500 tangenter, men även det är förstås en praktiskt omöjlighet. I kinesiska består de flesta ord av ett eller två tecken, där varje tecken är en stavelse. Hur ett tecken uttalas går i allmänhet inte att se, så därför har man utvecklat pinyin-systemet för att kunna skriva uttal med västerländska bokstäver. Det används bland annat i grundskolan och i ordböcker. För att skriva kinesiska tecken på en dator skriver man ordens uttal med pinyin och låter datorn göra en kvalificerad gissing om vilka tecken det motsvarar. Så här kan det se ut:

Här har jag skrivit “jingli” och datorn gissar först på “erfarenhet” (经历 jīnglì). Eftersom det finns många ord som uttalas ungefär likadant så finns här flera alternativ, bland andra “direktör” (经理 jīnglǐ) och “energi” (精力 jīnglì). Programvaran för att gissa är förstås ganska komplicerad och ibland blir det fel, då måste man själv välja de rätta tecknena. Så funkar det.

Read Full Post »

En hyllning till kön

Jag läste DN:s artikel om den kinesiska kökampanjen och blev väldigt glad. I Sverige är det väldigt poppis att klanka ner på Kinas kampanjer (förmodligen har man svårt att göra skillnad på den som driver en kampanj och kampanjen i sig) men den här kampanjen borde vi verkligen hylla!

I Sverige har vi en djupt rotad kökultur, vi kan t o m köa utan att stå i rad. Är det t ex flera personer som väntar på att få hjälp i en butik kan vi ställa oss lite utspritt men ändå ha en osynlig kö där alla vet sin plats och väntar på sin tur. Jag har hört en del utbytesstudenter förundras över att vi köar så mycket i Sverige, men jag tycker att det ett smidigt och rättvist system som vi borde sprida över världen. Kina framstår i jämförelse som barbariskt och ociviliserat.

När jag var på filmpremiär och dörrarna slogs upp så behövde jag inte använda fötterna, tryckvågen från hundratals kineser som inte har hört ordet kö bar mig brutalt in i salen och väl inne var det bäst att springa för att hinna få en plats i tumultet. Helt psykedeliskt. Om man ser att det finns lediga platser på tunnelbanan infinner sig en tryckt stämning. Innan dörrarna öppnas är det till synes lugnt. En ton som betyder att dörrarna ska öppnas ljuder och luften stannar nästan. När dörrarna sedan öppnas bryter det loss med full kraft. Samma sak gäller förstås också på bussarna. Och skulle flera personer vänta på taxi på samma ställe kan man bara glömma den svenska osynliga kön, det är bara att försöka manövrera ut dom andra genom smart placering och ivrigt vinkande.

I den nya kampanjen blir den 11:e i varje månad ködagen då alla ska komma ihåg att stå duktigt i kö som civiliserade människor. Så här ser kampanjmaterialet ut:


“Jag står i kö, jag lämnar företräde, jag är lycklig”

Jag vet inte om vi svenskar faktiskt blir lyckliga av att stå i kö, men fint är det i alla fall.

Missa för övrigt inte avsnitt 3 av Världens modernaste land (även på TPB) där Fredrik Lindström, Peter Englund och Lena Sundström pratar ganska roligt om den svenska kökulturen.

Read Full Post »

Den svensk-kinesiska julen

The Swedish-Chinese christmas. Pictures below.

Både jul och nyår är över och det kanske är lite sent att publicera mina bryderier, men jag har ju redan skrivit det så det vore slösaktigt att slänga bort det.

Kineser firar inte jul, för dom tror inte på Jesus. Jag tror inte heller på Jesus men firar jul ändå, en kommersiell, glittrande och dekadent jul. Hade inte julafton varit på en söndag hade jag varit tvungen att skolka, men nu behövdes inte det. Att förbereda julfirande i Beijing var minst sagt intressent. Jag är ju lite konservativ på vissa sätt, så jag ordnade både plastgran, pepparkakshus, risgrynsgröt och glögg.

Saker som jag tagit för givet i mitt liv visade sig vara väldigt svårt att hitta i Kina, som sirap t ex. Jag har varit på alla dom dyraste importbutikerna och letat, men det finns inte sirap. För att lyckas med pepparkaksbaket var jag tvungen att göra egen sirap genom att smälta socker och tillsätta vatten, men det smakar just smält socker och inte sirap. Till slut tog jag en del farinsocker och en del hemmagjord sirap och något till min förvåning smakade pepparkakorna inte konstigt på något sätt, utan just som pepparkakor ska.

Det här med att koka risgrynsgröt var lite spännande. I Sverige köper man grötris, men det finns ju inte här. Men det finns ris, massor av ris. Dessutom har dom en sorts rissoppa som på vissa sätt påminner om just risgrynsgröt, så jag gick till affären och frågade vad man använder för ris till sån soppa och blev hänvisad till vad som i alla fall ser ut som grötris. Jag berättade att jag faktiskt inte skulle göra soppa utan koka ris med mjölk och dom tyckte det verkade väldigt suspekt. Kanel hittade jag också till slut, men det är lite lustigt för här används kanel som krydda till kött, så namnet på namnet kanel innehåller tecknet för kött.

Glögg är ju också gott! Mamma skickade glöggkryddor till mig, så jag hade bara att köpa rödvin. Jag gillar inte vin och har inte köpt en enda flaska tidigare. Dessutom hade jag blivit varnad av en svensk på skolan att kinesiskt rödvin smakar apa. Så jag knallade till affären och frågade efter franskt eller tyskt rödvin och fick några föreläsningar av de två butiksbiträden som samtidigt skulle hjälpa mig (det är ofta så, dom är ju så många och har säkert tråkigt om dom inte får hjälpa nån kund då och då). Till slut valde jag ett Bordeux-vin för 99 RMB (86 SEK). Jag vet inget om vin eller om det är dyrt, men om det är helgerån att använda sånt vin till glögg är jag desto gladare. Glöggen dracks med russin och mandel och smakade glögg.

Några bilder från mitt julfirande:


Det krävs (ett) år av träning för att bli så här bra.


Ovanför dörren står tecknet för lycka () skrivet upp-och-ner. När man säger “lycka är upp-och-ner” (福倒了) låter det som “lyckan har kommit” (福到了), ett slags ordvits som man använder vid kinesiska högtider. Lite töntigt mångkulturellt kanske, men det var kul i alla fall.


Julen finns på IKEA, så även den här lilla plastgranen med dekorationer.

Read Full Post »

Hjortron, jag älskar dig!

Cloudberry, I love you!

Idag åkte jag till IKEA för att köpa en kakform. Enligt ryktet är IKEA-varuhuset här i Beijing näst störst i världen efter det i Stockholm. Utanför kassorna har dom svensk sprit, svensk mat och svenskt godis. Jag såg en burk hjortronsylt och köpte direkt! Jag köpte även lingonsylt, knäckebröd, pepparkakor och fläderbärsaft. Jag blir nog tvungen att laga pannkakor för att få tillfälle att äta min hjortronsylt… jag älskar hjorton!

Read Full Post »

Tangdynastin och Li Ruihuan

Sorry, this is about a Chinese version of a Swedish song and is therefore written in Swedish and Chinese.

Eftersom jag har tråkigt idag sitter jag vid datorn och lyssnar på Doktor Kosmos. Sista spåret på EP:n Jimi Tenor och Kennet Johnsson är en kinesisk version av låten med samma namn. Den kinesiska titeln är 唐朝和李瑞环, “Tangdynastin och Li Ruihuan”. Tangdynastin är namnet på ett gammalt kinesiskt rockband och Li Ruihuan är en kinesisk politiker. Den som kan läsa Wikipedia kan istället läsa om Tangdynastin och Li Ruihuan.

Texten är mer eller mindre direktöversatt:

我骑看摇滚
唐朝在那儿演出
真他妈的好,真他妈的好
我觉得真他妈的他妈的好

Jag går för att titta på rock.
Tangdynastin spelar där.
Så jävla bra, så jävla bra.
Jag tycker att det är så jävla, jävla bra.

因为我会恋爱
因为我会恋爱
因为我在这儿
因为我可以恋爱

För jag kan bli kär.
För jag kan bli kär.
För jag är här.
För jag kan bli kär.

哦多么陶醉
肏多么陶醉

Å, vad bra.
Fan, vad bra.

Jag varken kan eller orkar skriva ner hela texten, men biten om Li Ruihuan är rolig. Precis som Kennet Johnsson har han en t-shirt från Fruit of the Loom och är cirka 43 år.

他说仍然我很累听说瑞典工人阶级不生存

Han säger att han är trött på att höra att svensk arbetarklass inte finns längre.

Demoversionen av Länderna (sista spåret på Le Punkrocker) är också väldigt lärorik:

I Kina är dom supermånga. Tjenare är det vanligaste ordet i Kina eftersom dom träffar så många personer. Om man ställde alla kineser på rad så skulle det bli en skitlång rad. Då förstår du kanske att dom är supermånga.

Kinesiska hälsningar till alla Doktor Kosmos-fans!

Read Full Post »

Follow

Get every new post delivered to your Inbox.